Fotbollsarbetet efter villkorskonflikten

Bengal kastad i Malmö. Inkastat föremål som träffar spelare i Göteborg.  Incidenterna visar vikten av att återskapa ett fungerande samverkansarbete runt fotbollen, då motsatsen skadar arbetet mot händelser av det här slaget.

Samverkan mellan svensk fotbolls elitorganisationer, supportrar och Polisen har sedan våren 2019 störts kraftigt av vad som i debatten kallats ”Villkorstrappan”. Polisen har använt villkor vid tillståndsgivning för att få arrangera match, med ambitionen att komma åt illegal pyroteknikanvändning. Flera av villkoren har ifrågasatts då de inte haft avsedd effekt, samtidigt som de drabbat oskyldiga och orsakat en infekterad konflikt.

Ingen har tjänat på utvecklingen. Alla skulle däremot vinna på att lösa situationen. Händelserna i Malmö och Göteborg belyser detta.

Flera arbetsmetoder

Det finns idag inga kända, proportionerliga metoder för att helt stoppa pyroteknik från att föras in på fotbollsläktare, eller föremål från att kastas mot planen. Däremot kan man stoppa en del av införseln och lagföra en del av förövarna, samtidigt som man med normativa metoder – exempelvis informations- och attitydarbete – agerar mot beteenden av det här slaget.

Normativa metoder förutsätter dock att de aktörer som arbetar med dem, ses som trovärdiga och legitima. De förutsätter dessutom att stämningarna i den grupp man försöker påverka, exempelvis delar av supportersubkulturen, inte är så radikaliserade att viljan till kollektivt ansvarstagande försvagas. Det är dessa förutsättningar som undergrävts av villkorstillämpningen.

Klar lägesbild

Inget av ovanstående är kontroversiellt. Villkorsstrategin är prövad sedan 2019 och effekterna kända. Att upplevd legitimitet är en avgörande framgångsfaktor i arbete för säkerhet och trygghet i folksamlingar, är etablerat genom decenniers forskning, forskning som dessutom understödjer andra delar av Polisens arbete. Tidigare erfarenheter av samverkan i Sverige stärker bilden ytterligare.

Från en professionell och kunskapsbaserad synvinkel är det klart vad som behövs göras.

Gemensamt ansvar

ENABLE Sverige hävdar dock att det inte räcker att ”lösa konflikten”. Fotbollens och Polisens gemensamma arbete sågs innan konflikten som ett internationellt föredöme. Vi menar att man med jämförelsevis små medel kan nå dit igen – och samtidigt både effektivisera arbetet och förebygga nya samverkanskriser. Det bör vara målet.

Detta förutsätter dock ett gemensamt ansvarstagande. Villkorsstrategin beslutades av Polisen, men den underliggande problematiken – exempelvis ömsesidig misstro och kommunikationssvårigheter – är något som alla parter är en del av.

Vägen från kris till föredöme kräver därför ansvarstagande från samtliga parter.

Vägen framåt?

ENABLE Sverige lanserar idag en uppdaterad handlingsplan för hur vägen kan se ut. Planen består av fem förslag till Polisen, Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll samt Svenska Fotbollsupporterunionen. Två av dessa handlar om att genom avtal formalisera samverkan och kunskapsbaserat arbete. De tre övriga är partsspecifika och riktas i tur och ordning till Polisen, fotbollsorganisationerna samt supporterunionen. Dessa handlar om att skapa förutsättningar för samverkansavtalet.

Handlingsplanen i sin helhet finns här.

Agera nu – tillsammans!

Klart är att de senaste årens situation inte kan fortsätta – och den behöver åtgärdas omgående. Vi har nyligen sett incidenter som aktualiserar detta.

Ska det finnas något ”efter villkorskonflikten”, så behöver man därför enas om målet och sen göra vad som krävs för att nå dit. Det här måste lösas innan 2022 – men vägen dit behöver inte vara vare sig lång eller svår.