Det finns anledning att oroa sig över utvecklingen i VAR-frågan. Som vi uppfattar det, undergräver hanteringen förtroendet för Förbundsstyrelsen (FS) i delar av fotbollsrörelsen. Men – finns det något sätt för FS att avsluta frågan på ett hållbart och legitimt sätt? Vi tittar på det.
ENABLE Sverige resonerar i tre texter om utvecklingen i VAR-frågan. Vi försökte i del 1 dra lärdomar av 51%-striden 2009-2013, för att förstå både nuläget och hur den kan tänkas utvecklas framöver.
Vi ska här titta på hanteringen av VAR-frågan från ett motståndarperspektiv, för att försöka förstå varför frågan blivit så infekterad. Därefter föreslår vi hur FS kan lotsa rörelsen mot en snabb och hållbar lösning.
Demokratisk legitimitet
VAR-frågan är speciell och hur den formellt bör hanteras är inte självklart. Som exempel kan den ses antingen som en fråga om tävlingsbestämmelser, eller en mer principiell värdefråga. I det förstnämnda fallet ligger den enligt stadgar och praxis på Representantskapets bord, i den senare rimligen på Förbundsmötets.
Poängen är att man inte behöver förutsätta att Förbundsstyrelsen under lång tid agerat medvetet odemokratiskt, för att ifrågasätta processen i VAR-frågan. Den är snårig.
Vilka uppsåt FS haft spelar dock ingen roll från ett legitimitetsperspektiv. Den demokratiska legitimiteten i både process och kommande beslut, avgörs av hur processen uppfattas av omgivningen. Det kommer avgöra rörelsens svar. Och den saken är klar:
Processen uppfattas i delar av fotbollsrörelsen som mycket tveksam. Låt oss titta på varför.
En demokratisk process
En demokratisk process behöver inte vara komplicerad. Det räcker i princip att formulera en fråga, exempelvis: ”Ska vi ha eller inte ha VAR i svensk fotboll?” Därtill ta fram ett balanserat diskussionsunderlag, eventuellt sätta upp tillfällen för debatt samt bestämma datum för beslut.
Är frågan däremot oklar, är det diskussionsunderlag som presenteras skevt eller är tidpunkten för beslut oklar – då undergrävs den demokratiska trovärdigheten.
Processen – en översikt
Det är här det gått snett. Låt oss försöka förstå misstron mot FS, genom att ta en svepande titt på VAR-processen från motståndarsidans perspektiv. Vad har hänt?
- VAR började diskuteras på allvar i Sverige runt 2018, sedan systemet införts i bland annat Italien och Tyskland. Sedan dess har svensk publik sett systemet tillämpas internationellt i olika former.
- I december 2019 togs beslut om en svensk utredning av VAR-frågan. Utredningen presenterades av Svensk Elitfotboll (SEF) i januari 2021.
- Därefter levde frågan vidare, utan tydlig struktur. Frågan flyttades från Representantskapet till Förbundsstyrelsen i november 2020, men återbördades till FS vid Representantskapet i november 2022. En motion vid Förbundsmötet 2023 försökte flytta beslutsmandatet till just Förbundsmötet, men FS yrkade avslag och motionen röstades ned. Oavsett orsakerna till dessa turer, så har det inte givit bilden av en ordnad och tydlig process.
- Främst efter att SEF presenterat sin utredning, började årsmötesbeslut fattas i en rad elitfotbollsföreningar om att aktivt agera mot VAR. Hösten 2022 hade tio föreningar beslut. Sommaren 2023 är det minst 18. Ingen har fattat beslut om att verka för VAR.
- Trots det gick det från hösten 2022 allt fler rykten om att krafter inom Förbundsstyrelsen ville driva igenom ett införande. Robert Laul varnade för det i GP och senare hävdade Tuttosvenskan att dåvarande Förbundsordföranden Karl-Erik Nilsson lobbade för VAR.
- Som svar på höstens rykten satte nio av de då tio elitföreningarna med medlemsbeslut i frågan samman en skrivelse, som sammanfattade argumenten mot VAR. Ambitionen var uttryckligen ”(…) att hedra medlemsbesluten och samtidigt samla argumenten mot VAR i ett lättillgängligt format (…)”. Annorlunda uttryckt: De värnade om en demokratisk process och en saklig debatt. Skrivelsen skickades till Förbundsstyrelsen.
- När Förbundsstyrelsen, inför Representantskapet hösten 2022, mailade ut ett underlag till en lång rad aktörer inom fotbollsrörelsen och bad om synpunkter i VAR-frågan, saknades dock både skrivelsen och information om medlemsbesluten.
- Efter att frågan blivit allt hetare och man i debatten började ifrågasätta det demokratiska mandatet i ett eventuellt införande av VAR, meddelade Förbundsstyrelsen att beslut inte skulle fattas under 2023 heller. Det är idag oklart hur länge frågan ska få rulla på.
Det mesta av det här skedde alltså innan 2023. Tyvärr har inte nyvalde Förbundsordförande Reinfeldts inträde på scenen stärkt förtroendet för processen.
När Fredrik Reinfeldt i vintras offentliggjordes som valberedningens huvudkandidat till ordförandeposten i SvFF, vägrade han konsekvent att svara på vad han stod för i centrala frågor, bland annat VAR-frågan. Istället kom han i en intervju under midsommarhelgen ut som VAR-förespråkare, tre månader efter att han valts.
Det här väckte förstås irritation i delar av fotbollsrörelsen, något som cementerades ytterligare genom ett antal uttalanden i nämnda intervju:
- Att VAR-frågan är en fråga för hela fotbollsrörelsen, ”inte bara några få supportrar”.
- Att motståndarna tagit ställning utan underlag – ”det finns alltså inte en lång utredning och utveckling och diskussion, utan först är det nej …”
- Att VAR är fotbollens framtid och att vi kan se det i Sverige ”när tillräckligt många” stödjer ett införande.
Hur uppfattas processen av VAR-motståndarna?
Processen har alltså pågått under mycket lång tid, utan att ges en tydlig struktur och ett datum för beslut.
Underlaget är gediget. Svensk fotbollspublik har sett VAR tillämpas internationellt sedan 2018. Det finns utredningsmaterial från SEF (länk ovan), motståndarsidans argumentationsöversikt (länk ovan), internationella publikundersökningar (senaste exemplet här), inlägg i internationell debatt (exempel från Storbritannien här och Norge här).
Det finns en stor och tydlig nej-sida inom fotbollsrörelsen, medan inga aktörer tagit formell ställning för VAR. Trots det uttalar sig Förbundsordföranden som om motståndarna är få och som om beslut kan fattas först när det finns ett stöd för VAR, medan det framstår som otänkbart att frågan stängs utan införande. “VAR är fotbollens framtid.”
Det klart att det här inte uppfattas som legitimt bland VAR-motståndarna. Att Reinfeldt i midsommarintervjun säger att FS respekterar demokratin, spelar ingen roll när deras agerande tyder på motsatsen. Reaktionerna har blivit därefter.
Illegitim process leder till motstånd
Det är här det finns det skäl för Förbundsledningen att lära av vad som hände i 51%-striden.
2009-2011 drev bland andra Förbundsstyrelsen att medlemsdemokratin skulle avvecklas utan vare sig förankring eller tydlig process. Resultatet blev ett uppvaknande i demokratifrågan och en massiv mobilisering på gräsrotsnivå 2011 (se del 1). Rörelsen reste sig och slog tillbaka. Sannolikt var ilskan över den bristande respekten för demokratin en lika stor orsak till mobiliseringen, som själva sakfrågan.
Mönstret ser nu ut att upprepas. Och som vi nämnde i föregående artikel: Ingen vinner på det.
Råd till Förbundsstyrelsen
Finns det då något Förbundsstyrelsen kan göra för att justera riktningen och åstadkomma ett legitimt och hållbart slut på den här processen?
Svaret är, som vi ser det, ja.
Förutsättningen är att de släpper prestigen och inser att VAR-frågan åtminstone för tillfället runnit FS ur händerna. Den kan rimligen inte avslutas med ett införande som läget är nu – och skadan av att på obestämd tid hålla frågan öppen riskerar att bli lika stor. För varje dag som processen tillåts fortgå, undergrävs förtroendet för Förbundsledningen ytterligare, samtidigt som fotbollsrörelsens energi riktas mot VAR istället för mot andra brännande frågor.
Det rimliga bör därför vara att lotsa svensk fotboll mot ett beslut om att stänga VAR-frågan utan införande. Åtminstone för den här gången.
Om man i framtiden på internationell nivå hittar bättre sätt att tillämpa VAR, eller om andra skäl föreligger för att se över beslutet, så kan frågan väckas på nytt. Men efter fem års diskussion behöver rörelsen vila från den. Vår rekommendation är därför att FS använder någon av följande två vägar:
En snabb stängning
- Använd förslagsrätten till höstens Representantskap, till att föreslå att VAR-frågan avslutas, utan beslut om införande.
Stäng frågan på enklast och snabbast tänkbara sätt. Det skulle visa rörelsen att FS tagit till sig av kritiken och respekterar det nuvarande demokratiska underlaget.
Ett försök att vända opinionen
Om man istället vill ha en sista chans att få opinionen att svänga, finns ett alternativ:
- Meddela snarast att FS omprövat sin hållning och nu anser att VAR-frågan bör beslutas av Förbundsmötet, samt att de avser att lyfta frågan om införande eller inte införande till Förbundsmötet våren 2024.
- Låt höstens Representantskap passera utan att VAR-frågan behandlas. Eftersom motionstiden gått ut (SvFF:s stadgar, 5 kap 36 §), är det bara FS som kan sätta den på agendan.
- Fatta formellt beslut om FS hållning i frågan – för, emot eller neutral till införandet av VAR. Men var tydliga. Det här är särskilt viktigt om FS vill driva opinion för VAR.
- Var i fortsättningen korrekta, transparenta och värdeneutrala i alla informationsutskick och alla debattsammanhang. Oavsett egna ställningstaganden, så har FS har ett förtroende- och informationsansvar även gentemot den del av rörelsen som är emot VAR.
Kort och gott: Vill man göra ett sista försök att vända opinionen i VAR-frågan, så bör man luta sig mot en mycket tydlig, formell process. Formalia finns just för att man ska kunna hantera besvärliga intressekonflikter, utan att det leder till kris. Är det någon gång den behövs, så är det alltså nu. Man ska dock ha med sig att om FS väljer den här vägen, så kommer det sannolikt med viss risk. Förtroendet för FS kommer knappast att öka längs vägen.
Vi ser i dagsläget inga andra hållbara lösningar än dessa båda.
Men – om Förbundsstyrelsen inte stramar upp processen, vad kan då rörelsen göra för att återta kontrollen i VAR-frågan? Om det handlar den sista delen i den här serien.
(ENABLE Sverige tar inte ställning i VAR-frågan; vår ingång är att bidra till hållbar governance inom svensk fotboll. Flera medarbetare är dock motståndare till VAR. Vår verksamhetsansvarige skrev, för IFK Göteborgs styrelses räkning, den argumentationssammanfattning som nio föreningar undertecknade hösten 2022. Samma medarbetare var även involverad i försvaret av 51%-regeln 2009-2013.
Vi har fått ovärderlig hjälp av f d förbundsjurist Christine Stridsberg att förstå stadgar, formalia och demokratisk struktur inom SvFF. Stort tack för det).
