Perspektiv

Twitter

En del av vår dagsaktuella debatt och interaktion.
Mycket av vår löpande kommunikation sker över Twitter. Här har vi sparat några av de trådar som kan vara av särskilt intresse.

Twitterarkiv

Efter att ha hållit en kvällsdragning om föreningsdemokrati med Ultras Göteborg, twittrade vi lite om tillställningen. Vi uppskattade engagemanget och samtalet mycket. Föreningsdemokrati gör skillnad!
Ett läsvärt reportage i DN, där de följde Glenn Nyberg och adresserade domarnas roll och arbetssituation, ledde till en twitterslinga. Vi kommenterade nödvändigheten av respekt för domarna och deras uppdrag, samt en osaklig argumentation för VAR som dök upp i artikeln.
Kommer SvFF utkräva ansvar på UEFA-nivån? 3/10 2023
Efter Karl-Erik Nilssons röst inom UEFA för att tillåta ryska ungdomslag i internationella mästerskap, gick debatten het om huruvida han kunde sitta kvar som ordförande i RF. Vi påminde om den tyngre formella frågan – kan han sitta kvar i UEFA:s exekutiva kommitté, där han sitter på SvFF:s mandat – och riktade den till Förbundsstyrelsen.
Efter ännu en arenaincident, frågade vi oss om måttet är rågat nu? Är det nu nästa vända med kraftigt förstärkt repression kommer? Det är i så fall något delar av läktarkulturen arbetat för hårt. Ska man tala om “frihet under ansvar”, så måste man även vara beredd att ta ansvaret.
Efter en ny stor incident i derbyt AIK-DIF den 28/5, fick vi tyvärr skäl att på nytt twittra om vikten av fokus i den interna supporterdebatten. Ja, det finns massor av perspektiv – men prioriteringen nu bör vara  på vilka beteenden vi kan acceptera på läktarna. Alternativet gynnar ingen.
Efter uppmärksammade incidenter i samband med derbyn i Skåne och Stockholm, diskuterade vi hur vanliga supportrar kan bidra till en positiv normbildning. Frågan hänger ihop med den negativa  ordningstrend vi sett efter pandemin.

Efter att ett nytt bråk uppstått vid ett derby i Stockholm, kommenterade vi det hela med en ovanligt grinig Twittertråd. Den hänger ihop med tråden från 31/8 och riktar sig mer till människor runt incidenterna som hejar på, relativiserar eller försvarar, än till själva förövarna. Individers eller små gruppers agerande, sker inte i ett vakuum. Det påverkas av omgivningen. Vi kan alla bidra genom att tänka på vad vi säger och gör.

Elfsborgssupportern och doktoranden Sara Karlén har inlett sitt avhandlingsarbete kring svensk tifokultur. Vi uppmärksammade, kommenterade – och hejar på!

Vad händer i en förening efter en större ordningsincident? Hur påverkas det dagliga arbetet – omedelbart efteråt och på lite sikt? Hur påverkas relationerna med externa intressenter och media? Incidenterna i samband med Stockholmsderbyt bör mana till eftertanke.

Efter att Sveriges Radio uppmärksammat ny forskning som visar på en trend mot en ökande jämställdhet på svenska fotbollsläktare, kommenterade vi det hela. Perspektiv förskjutning av subkulturella normer och supporterrörelsen som en del av det civila samhället.

2022 har inte bara inneburit ett slut på villkorskonflikten och en nystart för samverkan. Året har även inneburit utmaningar kring ordningsläget. Nyligen gjorde SvFF, SEF och polisen ett gemensamt uttalande i frågan. Vi kommenterade.

Vi följde upp analysen av läget kring exkluderingsstrategin, med att titta på tidigare kriser mellan fotbollen och Polisen, fr att se vad man kan lära. Vi resonerade om hur tidigare konflikter hänger samman, vilka mekanismer som driver dem – och hur man kan undvika kris i framtiden.

Efter att ha avvaktat för att se tillämpningen i praktiken, gick vi igenom den polisiära metodik som ersatt villkorsstrategin: ”exkluderingsstrategin”. Vad innebär den, har den inneburit en reell förändring och finns det skäl att långsiktigt tro på det nya systemet. Vår slutsats, efter att ha tittat på praktisk samverkan mellan Polisen och fotbollen i frågan, styrdokumenten och tillämpning våren 2022: det finns skäl att vara positiv.

Som uppföljning på tråden den 27:e, diskuterade vi vad som kan göras – från supportermiljön, klubbarna och Polisen. En hel del om ansvarstagande från supportermiljön, normativt arbete och att Polisen behöver tro på sin egen nya strategi och befintliga koncept (SPT).

Hösten 2021 och våren 2022 bjöd på en del incidenter av olika slag – inkastade föremål, kastande av bengaler och liknande. Vi tyckte oss se ett delvis förändrat beteende efter pandemin och resonerade om tänkbara orsaker.

Efter tre års villkorsbråk tycks Polisen vara på väg att justera sin strategi. Vi lanserade formellt ett förslag till handlingsplan för ett nytt arbetssätt: ett positivt och hållbart alternativ till konflikt.

Efter en uppmärksammad bengalkastningsincident i Malmö, diskuterade vi dels hur liknande händelser påverkar en förening och dels hur de centrala parterna kan arbeta konstruktivt tillsammans i efterhand.

Som uppföljning på tråden 29/9, resonerade vi om vägen framåt i villkorsfrågan – på kort och lång sikt.

Efter att vi deltagit i en DN-artikel på ämnet, utvecklade vi vår syn på nuläget i villkorsfrågan. Vi berörde bla några aktuella villkor, det utkast på ny villkorshandbok som cirkulerat samt de positiva tecken på förändring av villkorsstrategin som ändå fanns från Polisen.

Efter den mycket infekterade debatt och de utspel som fotbollen gjort efter villkoren i Uppsala, höll Polisen en presskonferens för att informera om sitt arbete. Den föll inte så väl ut. Den fick oss dock att resonera lite kring så kallade ”känslostyrda narrativ” och pyroteknik i samband med UEFA-matcher.

Efter vinterns spekulationer, offentliggjordes äntligen Polisens nya styrdokument för villkorstillämpningen. Vi analyserade utvecklingen i stort, samt de publicerade dokumenten.

SR rapporterade om forskning från Mistra Sports & Outdoors, på hur det stängda arenorna under pandemin fått effekter på fotbollsälskares psykisk hälsa. Detta då en stor del av deras sociala plattform försvann i och med stängningen. Det fick oss att resonera om supporterkulturens sociala roll, samt potentiella konsekvenser i arbetet för en trygg fotbollsmiljö.

Som uppföljning på tidigare tråd (15/2) om positiva signaler, körde vi även en genomgång av de risker vi såg i processen samt i de nya styrdokument som läckt.

Efter mer mediala skriverier, framför från Expressens Noa Bachner, gick diskussionerna heta – fanns skäl att hoppas på förbättringar, eller pekade utvecklingen snarare i andra riktningen? Vår analys var att det fanns tecken av båda slag. Här länkade vi Noas artikel och kommenterade de positiva signalerna.

Efter att FotbollSthlm publicerat oroande information om en ny, ännu mer repressiv inriktning i villkorsfrågan, kommenterade vi det hela med en samling nygamla råd till Polismyndigheten, baserade på de rekommendationer vi tog fram inför 2020.

AIK tog sent 2019 polisens villkorstillämpning till rätten. Ett år senare hade dom fallit i två instanser. Fallet var snårigt, så för att kunna informera om vår analys av det, prövade vi en filmgenomgång på Youtube som kanal. Här sammanfattas innehåll och slutsatser, samtidigt som vi länkar filmen och en DN-artikel skriven med analysen som grund.

Coronahanteringen har sett olika ut i Sverige respektive Danmark. För att belysa vikten av en formaliserad samverkan och de resultat som kan uppnås både i termer av effektivitet och förebyggande av irritation och konflikt, gjorde vi en jämförelse. Betoningen låg processen, inte i huruvida man öppnat upp eller ej.

Ett medialt uttalande om framgångsrikt, kunskapsbaserat polisarbete i utsatta områden från Fredrik Lennartsson (tf chef LPO Nordost i Göteborg), ledde till lite välförtjänt hyllande samt ett resonemang om parallellerna till arbetet med fotbollen.

En fortsättning på debatten om poliskostnader kom i P1-morgon, då Erik Nord, polisen, och Oscar Månsson, debatterade frågan. Vi kommenterade den del av debatten som berörde huruvida det är rimligt respektive effektivt att klubbarna faktureras polisens kostnader.

Efter några dagars synnerligen förvirrad offentlig debatt kring fotbollen, initierad av Expressen Ledare (se tråd 13/7), lanserade vi en Q&A som försökte bemöta vanliga missförstånd och påståenden. Tråden på ämnet blev en av våra mest populära, att döma av interaktionen.

Efter en av den svenska fotbollsdebattens märkligaste och minst faktabaserade opinionstexter någonsin, gjorde vi ett nytt informationsutskick (se trådarna 25-27/3 samt 15/4), nu specifikt till Expressens Ledarredaktion. I tråden resonerade vi lite på ämnet.

Efter att i flera tidigare trådar belyst och hyllat supportrars ansvarstagande för pandemirestriktionerna, såg vi oss till följd av ett par spelarbussmottagningar föranledda att resonera om tecken på och riskerna med uteblivet ansvarstagande.

Vi länkar, och resonerar om, en artikel i Expressen som belyser supporterkulturens roll och värde för dem som ingår. Vad håller kulturen samman? Vad tillför den individen? Vad tillför den samhället? I artikeln figurerar bla sociologen och elfsborgssupportern Sara Karlén.

Ytterligare en internationell utblick. Ett franskt reformarbete om hur man bör arbeta mot ordningsstörningar runt fotbollen, gav perspektiv på utvecklingen i Sverige och tillämpningen av den så kallade villkorsstrategin. Länken omfattar två trådar på ämnet.

Som en del av debatten om supportrars ansvarstagande för Coronarestriktioner och FHM:s oro för oförmåga till detsamma, uppmärksammade vi röster från SFSU och Supporterklubben Änglarna (IFK Göteborg). Det här är en av flera korta trådar på ämnet.

Med debatten om nedstängningen av fotbollen i Covidpandemins fotspår som fond, tog vi ett utspel från Ultras Düsseldorf som exempel på vikten att arbeta kunskapsbaserat kring, och i direkt dialog med, supportermiljön. Dialog uppmuntrar ansvarstagande.

I den här tråden redogör vi för det andra informationsutskicket, som behandlades i trådar 25/3, 26/3 samt 27/3. Mottagare den här gången var polis på regional / lokal nivå, politiken på departementsnivå samt fler mediehus och redaktioner.

Som en del i DN:s serie ”Vi och dom”, deltog vi i en diskussion om identitet, subkulturers roll i samhället och supporterskap.

Resten av innehållet i utskicket till elitfotbollens intressenter, komplett med pdf-länk.

Här redogör vi för en del av innehållet i det utskick som nämndes i tråden 25/3 och som skickades i en andra vända 15/4. I tråden finns även pdf-länkar till de dokument som skickades i tryckt format.

Ett första större postutskick med information om arbetet kring elitfotbollen gick ut i mars 2020. Mottagare i detta utskick var främst fotbollsaktörer samt polis på nationell nivå, men även i viss mån media. Ambitionen var att bidra med kunskapsunderlag och perspektiv på arbetet kring fotbollsevenemangen. Innehållet redovisas närmare i tråd 26/3.

Med utgångspunkt från en Fredrik Gårdare-tweet från Tryggare Sveriges seminarium om gängkriminalitet, reflekterade vi om vad som krävs i arbete med komplexa utmaningar.

Ytterligare en läsarfråga ville höra om man vet vad allsvensk publik tycker om pyroteknik och vad det i så fall innebär för arbetet med fenomenet.

En annan läsarfråga: vilka tre utmaningar fotbollens, polisens och supportermiljöns aktörer skulle få jobba med, om ENABLE Sverige fick sätta agendan.

Vi avslutade 2019 med att besvara lite läsarfrågor. Den första lyfte fenomenet att supportrar, i offentlig debatt, ofta förväntas ”stoppa ordningsstörare” – samt att det i andra sammanhang inte är så. Hur såg vi på orsaken?

Med utgångspunkt från en diskussion i podden Bank & Frändén resonerade vi om utvecklingen mot mer samverkan runt fransk fotboll och jämförde med situationen i Sverige. 

Efter ett medialt utspel från Polisen om att förekomsten av illegal pyroteknik på svenska läktare beror på att klubbarna inte visiterar ordentligt, resonerade vi om fenomenet utifrån aktuellt kunskapsläge.

I slutet på september motionerade tre miljöpartister i Riksdagen om en översyn av Polisens villkorsstrategi. Vi kommenterade motionen.

Efter en lugn sommar blossade konflikten kring villkorstillämpning upp igen, i och med nya ingripande villkor. Vi sammanfattade frågan, bland annat några av de tecken på radikalisering som synts på svenska läktare under året.

Utifrån en SEF-tweet om SLO-utbildning, resonerade vi lite om vikten av att se kommunikation som en specialistkompetens för aktuella roller, tex SLO:er samt supporter-, evenemangs- och Delta80-polis.

Birgitta, GIF Sundsvall och supportersubkulturen som samhällsresurs, 7/8 2019

En kärleksförklaring till Giffarna från 75-åriga Birgitta som blev enormt viral, triggade oss att resonera om supportersubkulturens sociala och potentiella samhällsvärde.

Signaler om att parterna runt fotbollen återupptagit en dialog för att lösa vårens infekterade konflikt kring villkorstillämpning, triggade oss att resonera om ”hållbar samverkan”.

I samband med villkorskonflikten så började vi agera mera offentligt, något vi normalt är försiktiga med. Vi satte det här i sitt sammanhang.

Efter en monumental, nyanserad och bred artikel om villkorsfrågan av Expressens Noa Bachner (där vi själva var en del), resonerade vi på ämnet – bland annat om supportermiljöns del i konfliktens uppkomst.

I en avslutande slinga i aktuell twitterserie, resonerade vi om alternativa sätt att tillämpa villkoren – som följer PM 2016:21, som tillämpats och som haft både konkreta effekter på läktarproblematik och resulterat i förbättrat lokalt samveransklimat.

För att förstå bakgrunden till Polisens villkorsstrategi samt potentiella vägar framåt, djupläste vi Polisens interna riktlinjer för villkorsskrivning. Vad säger PM 2016:21 och vilka möjligheter hade Polisen att justera sin strategi?

För att bredda och fördjupa förståelsen av villkorskonflikten, studerade och beskrev vi dess uttryck – olika typer av villkor – samt vad vi uppfattar att de var ett djupare uttryck för.

I en andra tweetslinga på villkorstemat, resonerade vi kring de reaktioner på villkorsstrategin som kommit från s-miljö, fotbollen och media, samt om de sannolika effekterna.

Efter tecken på havererat samverkansklimat mellan fotbollen och Polisen inför säsongen, resonerade vi om vad forskningen säger om riskerna med en konflikt.

Efter det uppmärksammade rakettifo i cupderbyt mellan IFK Göteborg och GAIS gick debatten het. Vi kommenterade arbetsmetodiken, efter att företrädare för Polisen bland annat efterlyst ståplatsförbud.

Cupderbyt på Bravida mellan IFK Göteborg och GAIS avbröts efter ett rakettifo. Debatten exploderade – och vi uppmanade till sans och systematik.

Två DN-artiklar om Särskild Polistaktik (SPT) fick oss att informera och resonera kring Polisens taktiska koncept, som tillämpas i arbete med folksamlingar.