Stånd­punkter

Vad står vi för i grundläggande frågor?
ENABLE Sveriges arbete är idéburet och utgår från en rad premisser - värderingar, uppfattningar om hur fotbollen fungerar eller hur den bör organiseras.

Här redogör vi för de viktigaste av de ståndpunkter som styr vår verksamhet.

Fotbollen & samhället

Principiell likabehandling
Fotbollen är en del av sitt lokalsamhälle. Fotbollspubliken är i första hand vanliga medborgare som gillar fotboll. Av det följer att:
  • Samma praxis och principer som tillämpas i övriga samhället, bör gälla fotbollen.
  • Samma kunskap som gäller andra likvärdiga företeelser, bör tillämpas runt fotbollen.

Fotbollen är en del av sitt lokalsamhälle. Den drivs av och engagerar individer som är vanliga medborgare, arbetstagare, företagare, skattebetalare – människor. Fotbollen fungerar därmed ungefär som andra samhällssektorer.

Fotbollen och dess supportermiljö har vissa kulturella särdrag som ibland behöver beaktas. I grunden innebär dock ovanstående, att om evidensbaserad kunskap, rättsliga principer eller specifika arbetsmetoder fungerar i andra, likartade sammanhang, så fungerar de oftast även i fotbollen. Vid utvärdering av resultat, kan i regel liknande principiella måttstockar användas.

Detta betyder inte att praktiska utfall, exempelvis i termer av parters agerande, alltid kommer se lika ut. Tvärtom, sådant är kontextbundet. Men om samma grundläggande kunskaper och principer används, kan man ändå uppnå legitimitet, förutsägbarhet och effektivitet.

Intressegemenskap med lokalsamhället

Fotbollen kan bara må bra, om även omgivningen gör det. När fotbollen mår bra, så är den en enorm resurs för samhället.

  • Fotbollens verksamhet bör drivas på ett sätt som även gynnar lokalsamhället, eller åtminstone inte missgynnar det.
  • Samhället bör stödja delar av fotbollen som är allmännyttiga.

Eftersom fotbollen är en del av samhället och samhället en del av fotbollen, finns tydliga gemensamma intressen. Fotbollen skapar social gemenskap, driver privata och samhälleliga intäkter samt uppmuntrar fysisk aktivitet. Samtidigt är fotbollen beroende av omgivningen i fråga om anläggningar, infrastruktur och relation med myndigheter.

I de arbetsområden som innebär utmaningar och kostnader, exempelvis säkerhetsarbete, kan en långsiktig positiv utveckling bara uppnås om fotbollen och omgivningen arbetar tillsammans. Här har fotbollen ett stort ansvar. Men det reser även krav på omgivande samhälle. Hantering av ordning i allmänna ytor, sociala utmaningar bland fotbollsintresserad ungdom eller kamp mot organiserad kriminalitet, får inte avfärdas som ”fotbollsproblem”.

Fotbollen och omgivande samhälle måste därför kunna stödja varandra. Det är bara tillsammans som parterna kan maximera gemensam nytta.

Samverkan - fotbollen och polisen​

Samverkan runt fotbollen bör skyddas genom organisation och struktur. Kris bör förebyggas, inte hanteras.

  • Arbetet bör formaliseras i någon form av skriven överenskommelse.
  • Överenskommelsen bör omfatta fotbollen, polisen och om möjligt supportrarna.
  • Den bör ange gemensamma mål, formalia för strategisk samverkan samt en gemensam kunskapsbas.

Långsiktig, positiv ordningsutveckling förutsätter att de centrala aktörerna – fotbollen, polisen och helst supportrarna – kan samverka, eller åtminstone samexistera utan förtroendekris. I en så känslostyrd verksamhet som fotbollen, är kunskapsbaserade arbetsmetoder avgörande för framgång. Samtidigt bör en hållbar styrning bygga på  organisation snarare än individuell kompetens.

Den strategiska samverkan, bör därför formaliseras. Struktur och ”regler” bör sättas upp för hur den ska bedrivas. En gemensam kunskapsbas bör ringas in som bas för det gemensamma arbetet – den blir utgångspunkten för att lösa upp intressekonflikter.

Allt det här bör ske medan relationerna är i balans. När intressekonflikterna kommer, är det strukturen som är immunförsvaret mot relationskris.

Governance & hållbarhet

Fotbollens styrning

En hållbar styrning av fotbollen …

  • … ska fungera i både helhet och delar.
  • … ska fungera på både kort och lång sikt.
  • … omfattar förmågan att hantera intressekonflikter utan att de leder till kris.
  • … baseras på relevant kunskapsunderlag.

Hållbar styrning av fotbollen innebär att hänsyn tas både till helhet och delar; en åtgärd i en del av systemet, ska inte skada andra delar. Det innebär även en strävan att ta hänsyn till både det långsiktiga och det kortsiktiga; en åtgärd idag ska inte ha negativa effekter i morgon.

Målet är att alla intressenter ska vinna, eller åtminstone inte förlora. I den mån prioriteringar måste göras, så bör de göras medvetet. Intressekonflikter ska kunna hanteras utan relationskris.

Det här kräver kunskap, både akademisk och den praktiska kunskap som finns inom olika intressentgrupper. Kunskapen bör så långt möjligt byggas in i organisationen. Hållbarhet bör vara en fråga om institutionalisering, inte individuella egenskaper och kompetenser.

Medlemsdemokrati och "football governance"

Fotbollen är för alla. Den bör styras därefter.

  • Demokratin är en del av svensk fotboll – fotbollen tillhör dess medlemmar.
  • Medlemsdemokratin är ett hållbart system för ”football governance” och “best practice” i Europa.
  • Medlemsdemokratin är en garant för fotbollens förankring i lokalsamhället.

Svensk och europeisk fotboll är organiserad i och av dess lokalsamhällen. I Sverige var demokratin tidigt en oskiljaktig del av idrottsrörelsen; svensk idrott – och fotboll – var demokratisk innan den svenska staten var det. Att dagens moderna, internationella fotbollsindustri förändrat och förändrar maktstrukturerna, innebär inte att det är rätt. Tvärtom.

Medlemsdemokratin och 51%-regeln – principen om en medlem, en röst – är det mest rättvisa och balanserade system för football governance vi känner till i Europa. Det är inte perfekt och det behöver utvecklas, men det klarar att hantera intressekonflikter inom fotbollsrörelsen, på ett sätt som sannolikt är unikt i internationell fotboll.

Den här ståndpunkten är inte kontroversiell. Svensk fotboll är en del av samhället, inte en “produkt” på en “marknad”. Den tillhör alla svenska fotbollsmedlemmar, på samma sätt som stat och kommun tillhör alla medborgare.

Hållbar klubbutveckling

Hållbarhet är summan av en klubbs hälsa och utveckling över tid.

  • Den utgår från klubbens identitet och kärnverksamhet.

  • Den bör byggas in i klubbens organisation och strategi.

  • Den är en win-win: Den gynnar både den egna klubben och relevanta intressenter.

Vår syn på klubbars hållbarhet utgår från vår holistiska syn på hållbarhet generellt: Den ska ta hänsyn till både helhet och delar, den ska fungera på både kort och lång sikt och den ska gynna både den egna organisationen och motparten.

Hållbarhetsarbete börjar inifrån. Utgångspunkten är, för oss, svaren på frågor om vad klubben är och varför den finns till – dess identitet och kärnverksamhet. Med det för ögonen bör både organisation och affärsstrategi utformas; alla bör känna till mål, planer och sin egen del i helheten. Struktur och långsiktighet ökar förmågan att hantera kortsiktiga eller oväntade situationer.

Byggs hållbarhetsarbetet in organisation och affärsplaner, ökar även dess legitimitet internt i organisationen, samtidigt som incitament skapas för andra intressenter att investera resurser och förtroende i klubben.

Relationen med omgivningen är central, men det handlar om balans. Externt hållbarhetsarbete bör gynna  lokalsamhället eller klubbens intressenter – men inte bara. Hållbarhet är en win-win, inte välgörenhet.

Evenemang & supporterkultur

Folksamlingar och legitimitet

Hantering av folksamlingar och subkultur runt fotbollen bör …

  • … baseras på modern samhällsvetenskaplig kunskap, i likhet med den som stödjer Särskild Polistaktik.
  • … balansera dialogbaserade och gränssättande arbetsmetoder.
  • … sträva mot upplevd legitimitet hos motparten.

Modern teori om crowd management, exempelvis Elaborated Social Identity Model (ESIM), bidrar till förståelse både av kollektiva beteenden och långsiktig normativ utveckling i sociala sammanhang. Teorierna kan tillämpas på olika sociala sammanhang, exempelvis både på poliskåren och supportermiljön. De fungerar både på strategisk och taktisk nivå. 

Vid hantering av folksamlingar, betonar teorierna legitimitet som målvärde. Det innebär att att ”motparten”, den folksamling man arbetar med, ska uppleva myndighet eller arrangör som professionell, rimlig och rättvis. Lyckas det, så ökar sannolikheten för ett gott ordningsläge. Det ökar även möjligheten att återställa ordningen om något ändå skulle gå fel.

Att det här fungerar bekräftas både av akademi och erfarenhet. Kunskapen bör därför konsulteras regelmässigt av både strategiskt och taktiskt ansvariga inom såväl polisen som fotbollen.

Legal pyroteknik

Frågan om pyroteknik  är inte bara en konfliktfråga i sig, den  är även en symbolfråga som reproducerar konflikt på andra områden. För att lösa upp knutarna bör nya lösningar prövas.

  • Svensk fotboll bör ges möjlighet att tillåta legal pyroteknik.
  • Legal pyroteknik bör vara tillståndsgiven under kontrollerade former.

Frågan om olovligt användande av pyroteknik vid fotbollsmatcher, har varit den enskilt största konfliktfrågan runt svensk fotboll i över 20 år. Den delar svensk arenapublik och leder regelbundet till osämja mellan polis och klubbar.

Över tid har den gått från att vara en sakfråga, till att få en symbolisk betydelse. Den har blivit frontlinjen mellan myndigheters och förbunds vilja till kontroll å ena sidan, och supportersubkulturens strävan efter “frihet och spontanitet” å den andra. Pyrofrågan bidrar därför, sannolikt mer än någon annan fråga, till att odla ömsesidig misstro och myndighetsförakt bland unga supportrar.

Sedan början på 2000-talet har polisen och fotbollens organisationer i olika format tillämpat en nolltolerans. Samtidigt har pyroteknik blivit allt vanligare – i Sverige precis som i resten av Europas publikligor. Totalförbudet har alltså inte fungerat. 

Vi anser därför att det är dags att prova en annan väg: Tillståndsgiven, kontrollerad, legal pyroteknik. Detta kommer inte helt göra att illegal pyroteknik försvinner, men sannolikt kan säkerheten höjas och den negativa verkan på normbildningen minska.

Ansvarstagande supporterkultur

Mänskliga handlingar sker inte i ett vakuum; de är beroende av sitt sociala sammanhang.

  • Supporterkulturen har därför ett ansvar för att värna en positiv läktarkultur.
  • Detta måste förstärkas från både klubbar och myndigheter – direkt och indirekt.
  • Arbetsmetoderna på området är ett av fotbollens främsta utvecklingsområden.

Supportersubkulturen är en enorm resurs för svensk fotboll. Den dras dock även med utmaningar, exempelvis  olika typer av ordningsstörningar.

Enskilda handlingar – destruktiva språkbruk, våldsuttryck eller annat – är i första hand ett individuellt ansvar. De är dock delvis även betingade av kulturen omkring dem. Människor tenderar att upprepa handlingar som belönas av den närmsta omgivningen, medan de ofta undviker handlingar som ifrågasätts.

Hur talas det alltså om olika fenomen inom supporterkulturen? Hur uttrycker vi oss i samband med en störning? När en banger smäller? Vid våldsincidenter? Då en bengal kastas?

Själva handlingen är som sagt ett individuellt ansvar, men omgivningens reaktion kommer öka eller minska sannolikheten för upprepning. Här har supportermiljöns företrädare – alla supportrar – ett ansvar. 

Detta gäller dock även ansvariga inom exempelvis klubbar och polis. Kultur påverkas även av externa aktörer.

Att förstå och arbeta med den här typen av normbildning är oerhört svårt. Området är betydligt mindre kartlagt än traditionellt säkerhetsarbete. Det är inte enbart ett ansvar för enskilda, ideellt arbetande supportrar. Tvärtom, området är sannolikt supporterkulturens, fotbollens och omgivande samhälles enskilt största förbättringsområde när det gäller arbete för en välkomnande och trygg fotboll.