Hübinetteutredningen föreslår kraftigt skärpta straff för bland annat pyroteknikanvändning. Men hur motiveras det? Frågan tas upp i en artikel i Dagens Nyheter, som belyser delar av underlaget. ENABLE Sverige figurerar tillsammans med socialminister Jakob Forssmed, regeringens utredare Anders Hübinette och SEF:s säkerhetschef Per Eliasson.
I artikeln lyfter DN:s Jonathan Aronsson vad som rimligen kommer vara en av de hetast diskuterade frågorna i kölvattnet av Hübinetteutredningen: det faktum att fängelsestraff föreslås bli en vanligare påföljd vid pyroteknikbrott. Detta utan att riktigt lyckas motivera varför pyrotekniken är så viktig att bekämpa med den typen av kraftiga åtgärder. Förslagen underbyggs inte med någon statistik över pyroteknikrelaterade skador – då någon sådan inte finns. Det här är viktigt, eftersom lagstiftningen ska vara proportionell i förhållande till aktuella brott och dess konsekvenser.
ENABLE figurerar för att markera det. Vår verksamhetsansvsarige Anders Almgren säger bland annat:
– Jag ifrågasätter inte att det finns ett förbud mot pyroteknik. Alla förstår att det finns en risk med en 2000 grader varm fackla. Men ska man gå fram med sådana här hårda förslag på skärpningar av lagarna – då bör man ha ett underlag för det.
– Ska man prata fleråriga avstängningar eller rent av fängelse för pyroteknikbrott, så bör man kunna visa ett konkret underlag på riskerna. I annat fall kommer proportionaliteten att ifrågasättas.
– Forskningen tyder på att detta i så fall kan komma att radikalisera supporterkulturen, och i värsta fall skapa värre uttryck.
– Det är här någonstans jag tycker det finns skäl att läsa utredningen särskilt noga. Hur argumenterar de för att förslagen är rimliga och kommer att förbättra läget?
Vi berörde vikten av nyanserad riskbedömning i vår rapport “En svensk modell?”, som skrevs redan innan Hübinetteutredningen blev offentlig. I kapitel 2.8 “Pyroteknikfrågan” noterar vi precis det här problemet, exempelvis:
Stycket handlar bland annat om bristen på statistik över skador till följd av pyroteknik; om man så vill en erfarenhetsbaserad kunskap. Med tanke på hur stor pyroteknikscenen är i både Sverige och Europa, bör det vara lätt att visa upp en mängd dokumenterade fall av skador – om skadorna finns.
Men om de inte finns, så är det svårt att hävda annat än att pyroteknikbrottet är ringa på goda grunder.
Notera alltså att ovanstående analys är gjord innan vi tog del av Hübinetteutredningen; den baseras på hur pyroteknikdebatten sett ut under mycket lång tid. I den här delen tycks inte regeringens utredning bidragit med nytt underlag. Men ändå föreslås alltså kraftiga lagskärpningar.
Ju skarpare lagförslag, desto större krav på underlaget
Det här är ett problem. Ju skarpare förslag på lagskärpning man levererar, desto noggrannare bör man vara med underlaget. Brister underlaget så bör förslaget falla. Och den saken är klar: vi har ännu inte sett något underlag som tyder på att det finns skäl för kraftig skärpning av reglerna kring pyrotekniken. Tvärtom, allt tyder på att det är på goda grunder som pyrotekniken i normalfallet ses som ett ringa brott.
Vi går fortfarande igenom Hübinettutredningen och är inte redo att göra någon slutbedömning om var vi står i alla avseenden ännu. Men den saken är klar: den här diskussionen är helt säkert långt ifrån slut.
Vi konstaterar dock att det är hög tid att bristen på underlag i den offentliga debatten om pyroteknik faktiskt granskas. Vi välkomnar därför DN-artikeln.
