Den 21 september föll domen i Kammarrätten: AIK:s överklagan av ett villkor om kapacitetsbegränsning på deras klackläktare, Norra Stå, avslogs för andra gången. Rätten ansåg därmed att villkoret om en maxkapacitet på 2.500 personer på läktaren, motsvarar lagens krav på bland annat effektivitet. Men – vilket stöd finns för den bedömningen? ENABLE Sverige analyserar frågan.
Det var för några veckor sedan som vi av Dagens Nyheter blev ombedda att kommentera nämnda rättsfall. Vi avvaktade eftersom vi ville läsa in oss på det innan vi uttalade oss. Fallet visade sig vara intressant och det slutade med att vi tog fram en informationsfilm för att belysa det. Vi studerade domarna och frågade oss:
– Var rättens beslut kunskapsbaserat?
– Vilket stöd finns för att villkoret fungerar?
Analysen
Vad vi gjorde, var att gå igenom rättens underlag för domarna i Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Därefter ställde vi materialet mot den kunskapsbas som vi alltid tillämpar, bestående dels av etablerad erfarenhet och dels vetenskaplig teori (i det här fallet om sociala identiteter, gruppdynamik och hur folksamlingar fungerar). Därefter analyserade vi och drog slutsatser.
Slutsatserna
Vi hittade inget kunskapsbaserat stöd för att villkoret om kapacitetsbegränsning skulle kunna fylla sitt syfte om ökad säkerhet och större möjlighet att ingripa med ordningspersonal på läktaren. Vår tolkning är att vare sig erfarenhet eller akademisk teori talar för att så skulle vara fallet.
En bredare problematik?
Men – är bristen på kunskapsunderlag unikt för just det här fallet och villkoret, eller är problematiken mera allmän beträffande villkorstrategin? Vi tror att den frågan är befogad. Ett skäl till att vi gjorde en inspelad analys av det här, är att andra tillämpningar av villkorsstrategin tycks ha likheter med det här fallet. Om det stämmer, så kan det både förklara den infekterade konflikt som uppstod 2019 och illustrera vikten av att få stopp på den snabbt – för alla parters skull.
Tanken med filmen är därmed att sprida resonemanget, för att det ska kunna användas även på andra områden (exempelvis närgången visitation och förbudet mot flaggor). Förhoppningsvis ska resonemanget kunna bidra till att parterna samlas runt evidens och söker en lösningsorienterad väg framåt.
Bedöm resonemanget själva
Vad som inte framgick av gårdagens kortfilm, där bland annat slutsatserna återgavs, var hur materialet såg ut samt hur vi analyserade det. Samma ska gällde den artikel som DN publicerade (se här).
I dagens film – som ni hittar nedan – framgår hela argumentationen. Filmen är lång, men det beror på att det är viktigt för oss att alla med intresse, själva ska få en chans att bedöma trovärdigheten och – om så önskas – ifrågasätta analysen.
Målet är en kunskapsbaserad debatt. Kan någon presentera nytt material eller argument för att vi missat något, så ska vi gladeligen göra en ny bedömning. Alla tjänar på en initierad diskussion. Det ska tillägas att vi, som en del av detta förhållningssätt, skickade filmen till ansvariga inom Polismyndigheten under gårdagen.
Hur som helst, ni hittar filmen här:
