Som medlem har man rätt att till föreningens stämma, årsmötet, framföra förslag genom en motion. Men hur gör man? Här sammanfattar vi hur motioner skrivs och hanteras.

 

Ett medlemsförslag till ett årsmöte framförs genom en så kallad “motion”. Motionen ska följa en formell mall, för att maximera tydligheten. Den ska typiskt sett innehålla tre delar:

  • Beskrivning av sammanhanget – problembild och behov av lösningar.
  • Att-satser som tydligt beskriver yrkandena (de förslag som är uppe för beslut).
  • Undertecknande med namn och medlemsnummer.

Den första delen utgör i regel den huvudsakliga textmassan i motionen. Här ges en beskrivning av sammanhanget – av ett problem eller ett behov av åtgärder, som ger en bakgrund till förslaget.

Att-satserna är distinkta formuleringar av de förslag man yrkar på. Dessa är helt avgörande i en motion, se mer under separat rubrik nedan.

Undertecknande görs som enskild medlem, med namn och medlemsnummer, i annat fall är inte motionen giltig. Man kan alltså inte skicka in en motion under exempelvis ett gruppnamn. Däremot är det vanligt att flera medlemmar undertecknar en motion gemensamt.

Utöver dessa delar rekommenderar vi att motioner förses med en informativ rubrik. Det underlättar för både medlemmar och styrelse, i synnerhet om det är flera motioner som ska behandlas på ett årsmöte.

 

Att-satserna

Att-satserna – de konkreta förslag man yrkar på – är centrala i en motion. Som medlem har man ett ansvar att säkerställa tydligheten i dessa; det måste vara glasklart vad det är man föreslår. Det får inte finnas utrymme för missförstånd.

Att-satsernas format brukar se ut på följande vis (i exemplet framförs två konkreta förslag, men det kan förstås variera):

”Vi yrkar därför på:

  1. Att (föreningen) genomför (X).
  2. Att (föreningen) genomför (Y).”

Formatet är till för att maximera tydligheten. För verkliga exempel på motioner som skickats in till svenska elitföreningar, se här.

 

Tid för inskickande

Det är dock inte bara formatet som är viktigt. Även tidpunkten för motionens inskickande är det.

När en motion inkommer, ska styrelsen hinna läsa den och innan årsmötet meddela hur de ställer sig till dess yrkanden. Som exempel kan styrelsen yrka bifall till motionen, yrka avslag eller föreslå kompletteringar, så kallade tilläggsyrkanden. Både motion och styrelsens svar ska därefter hinna offentliggöras före årsmötet, så att medlemmarna kan komma förberedda.

Av det skälet brukar föreningens stadgar ange en deadline för när en motion ska vara styrelsen tillhanda, samt när både motion och styrelsens svar ska publiceras. I Riksidrottsförbundets (RF) normalstadgar anges detta i 3 kap 2 § (deadline för motion) samt 3 kap 1 § (när årsmöteshandlingar, inklusive motioner och styrelsens svar, ska göras tillgängliga för medlemmarna).

 

Frågan om hur en motion skrivs är dock en sak, vad den bör handla om är en annan.

I del 9 diskuterar vi vilken typ av frågor som är rimliga på årsmöten.

 

(Vi har i den här serien fått hjälp med formalia av juristen Christine Stridsberg. Stort tack för hjälpen).