Perspektiv: "Praktisk föreningsdemokrati"

9. Årsmötesfrågor – och inte

I svensk fotboll är det medlemmarna som bestämmer via sina föreningars stämmor, årsmötena. Men alla typer av frågor är inte lämpliga för hantering på årsmöten. Frågan är: hur avgör man vilka som är vilka?

 

Som vi sett tidigare i den här serien, är det inte alltid lätt att navigera frågan om vad medlemmar bör påverka i sina föreningar. Av det skälet ska vi här titta närmare på hur man kan avgöra vilka frågor som är lämpliga att lyfta som motioner till årsmöte – och vilka som inte är det.

 

Principiella frågor – rimliga årsmötesfrågor

Vi har tidigare talat om att de delar av en förenings verksamhet där medlemmar och styrelse ska påverka är i övergripande, principiella och långsiktiga frågor (exempel i del 2 och del 3). På operativ nivå har vi istället tryckt på behovet av fackkunskap och kontextkännedom (del 5).

Den gränsdragningen är en rimlig utgångspunkt när man som medlem funderar på att skriva en motion. Gäller förslaget övergripande frågor, som hur föreningen bör hantera sina identitetsbärande symboler eller uttrycka de värderingar den står för? Gäller det riktningen för en långsiktig strategi, eller hur den demokratiska styrningen förvaltas?

I så fall kan det vara rimligt att författa och skicka in en motion.

Exempel har varit förslag rörande föreningars principiella strategi för publikrekrytering, grundläggande riktlinjer för hur matchställ får utformas eller hur föreningar ska ställa sig i frågor om 51%-regeln, VAR eller konstgräs.

 

Operativa frågor – ej årsmötesfrågor

Gäller frågan snarare mera operativa aspekter, som praktiska enskildheter kring matchevenemang, konkreta aktiviteter som har med driften att göra eller liknande, så bör man som medlem fråga sig om årsmötet verkligen är rätt forum. Ofta är det rimliga första steget att ringa ansvarig tjänsteperson, presentera tanken och fråga vad som görs idag. Vill man testa idén på allvar, kan man ofta lägga fram den för ett publikråd eller liknande. Håller flera med, så kan föreningen vara beredd att prova.

Exempel på den här typen av frågor är konkreta förslag om delar av matchevenemang eller att butik ska öppnas för försäljning av merch.

 

Konsekvenser av operativa medlemsbeslut

Sätter man en kultur där beslut i operativa frågor börjar fattas av medlemmar på årsmötet, så kan mycket allvarlig ekonomisk skada följa. Vissa operativa beslut kommer med en ekonomisk risk eller insats och kan innefatta legala bedömningar av vad föreningen överhuvudtaget får göra utan att riskera att överträda lagar eller ingångna avtal. Dessa frågor bör hanteras av yrkespersoner.

Men även mindre ingripande beslut kan skapa en trögrörlighet i organisationen som kan suga oerhört mycket energi ur föreningen för det fall de inte hanteras på rätt nivå. Har ett beslut fattats på årsmöte, så krävs ett nytt årsmötesbeslut för att ändra det. Många driftsfrågor kräver en större flexibilitet än så.

 

Tveksamma fall

Det ska sägas att frågor kan vara svårbedömda; de kan så att säga både vara principiella och operativa.

I de fallen är vårt råd att fråga personer med erfarenhet av föreningsdemokrati. Ett annat sätt är att börja med det enklaste sättet att lyfta frågan. Exempel är genom ett samtal till ansvarig tjänsteperson. Är idén bra, så kommer föreningen sannolikt vilja testa den oavsett medlemsbeslut. Tar det stopp där men man fortfarande tror på idén, så kan man gå vidare.

 

Styrelsens hantering av motioner

Slutligen har styrelsen ett delansvar för att utveckla en sund kultur kring hur årsmöten hanteras i föreningen. Mest grundläggande är att utföra sitt uppdrag professionellt, samt att verkställa medlemsbeslut efter bästa förmåga. Vill man få medlemmarna att ta ansvar, så är första steget att ta sitt eget. Men styrelsen kan göra en hel del även genom sin hantering av inkomna motioner.

 

Formella kriterier

För det första bör de granska motioner från ett formellt perspektiv (se del 8). Är den inkommen i tid och är argumentation och förslag stadgeenliga? Är att-satserna tillräckligt tydliga för att alla ska förstå vad man ska besluta om och har minst en medlem, som uppfyller stadgarnas kriterier för förslagsrätt, undertecknat med namn och medlemsnummer? Uppfyller inte motionen dessa grundläggande krav, så bör den inte släppas upp på årsmötet. Om tid finns kan motionären uppmanas att justera eller förtydliga och skicka in på nytt. Har motionstiden löpt ut, så får motionen skickas in igen nästa år.

Det här är viktigt. Om styrelsen inte håller på formalian utan beviljar undantag i ett fall, finns risk att det skapas en kultur där undantag efterfrågas även i andra sammanhang. Över tid kommer grundläggande principer som likabehandling av medlemmar, förutsägbarhet och rimlig beredningstid av frågor att undergrävas.

 

Dialog om lämplighet

Lika viktigt är det att styrelsen adresserar frågan om motionens lämplighet på årsmötesnivå. Är den av operativ karaktär eller av andra skäl olämplig på årsmötesnivå, så bör någon i styrelsen ta ett samtal med motionären. I detta kan man, på ett respektfullt sätt, argumentera för att motionen bör dras tillbaka och att frågan tas i en annan kanal (tex ett publikråd). De flesta medlemmar är talbara och vill föreningen väl; om samtalet tas på ett korrekt sätt, så hittar man ofta en lösning som fungerar för båda parter.

Den här dialogen har inte bara ett omedelbart, praktiskt syfte. Framför allt syftar den till ett gemensamt lärande och över tid ett kollektivt ansvarstagande för en sund kultur kring hur motioner och årsmöten hanteras i föreningen.

 

I del 10 sluter vi cirkeln i denna serie genom en titt på hur man kan följa demokratiska regler, men ändå missbruka dess idé.

 

(Vi har i den här serien fått hjälp med formalia av juristen Christine Stridsberg. Stort tack för hjälpen).