Det nyligen spelade Köpenhamnsderbyt mellan Brøndby IF och FC Köpenhamn har väckt uppmärksamhet även i Sverige. Diskussionen har i hög grad handlat om våld och bengalkastning – samt om konsekvensen i termer av förbud mot bortasupportrar i kommande derbyn. Vi tar en titt på vad som händer i Danmark.
Regeringens särskilde utredare Anders Hübinette ska, enligt det kommittédirektiv som ligger till grund för hans uppdrag, inom ramen för utredningen ”Åtgärder för att minska läktarvåld och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang” hämta intryck från bland annat Danmark. Vad han ser när han blickar över sundet beror mycket på vad han fokuserar på. Han skulle exempelvis kunna låta sig inspireras av:
- Att polisen i Danmark i mer än 15 år årligen har publicerat siffror bland annat för antal gripna runt fotbollen – siffror som gör det möjligt att följa trender. Dessa siffror tyder i stort på en positiv ordningsutveckling. Under den senaste säsongen 2022-2023 redovisades 67 gripna och totalt 402 påföljder i samband med säsongens 193 matcher, med en total publik på cirka 2 miljoner.
- Att dansk polis har lyckats utveckla en dialogpolis som fotbollssupportrar har berömt och som har bidragit positivt till samspelet mellan polis och supportrar.
- Att den nationella supporterorganisationen Danske Fodboldfans (dansk fotbolls motsvarighet till SFSU) naturligt suttit med vid bordet både 2018 och 2022 i samband med arbetsgrupper om gemensamma lösningar tillsatta av Justitieministeriet. Detta tillsammans med fotbollsförbundet DBU (Danmarks motsvarighet till SvFF), Divisionsforeningen (ligaföreningen, Danmarks motsvarighet till SEF) och Dansk Politi (dansk polis).
- Att arbetet i den senaste av ovan nämnda arbetsgrupper har resulterat i etableringen av ett permanent dialogforum bestående av representanter från polisen, Divisionsforeningen, DBU, Danske Fodboldfans och klubbar från Superligaen. Dialogforumet har till syfte att säkerställa goda ramar för genomförandet av fotbollsmatcher, kontinuerligt följa upp utvecklingen och effekten av de åtgärder som vidtas inom fotbollsområdet samt komma med förslag till nya åtgärder.
Kanske är det dock mer sannolikt att Hübinettes blick fastnar på de åtgärder och förslag som framförts efter Brøndby IF:s match mot FC Köpenhamn på Brøndby stadion den gångna helgen, söndagen den 27 oktober 2024.
Så, vad hände där egentligen?
Stökigt Köpenhamnsderby
Upptakten inför matchstart var laddad. Bland annat drabbade FCK-supportrar och en grupp Brøndbyfans samman i Glostrup (nära Brøndby) under lördagskvällen före derbyt. En supporter blev i sammanhanget knivhuggen med ett trubbigt vapen.
På söndagen fortsatte störningarna inne på stadion innan matchstart, då en mindre grupp maskerade Brøndbysupportrar sprang från sin kortsida ner till FCK:s bortasektion och kastade bengaler mot motståndarna. FCK-supportrar svarade och kastade bengaler tillbaka, vilket tvingade publik på långsidesläktaren nära bortasektionen att lämna sina platser för att inte hamna emellan.
Tumultet resulterade i att fem funktionärer – en frivillig, två anställda från Brøndby IF och två externa vakter – skadades. Matchen försenades 15 minuter, något som senare förlängdes ytterligare till följd av stora mängder pyroteknik.
Omedelbara konsekvenser
Redan på söndagseftermiddagen, dagen efter matchen, kom den första konsekvensen från Divisionsforeningens sida: Matcher mellan FC Köpenhamn och Brøndby IF kommer att spelas utan bortafans – på obestämd tid. Klubbarna har tidigare, bland annat 2022, dömts till ett antal matcher utan bortasupportrar, så själva åtgärden har använts tidigare. Men som läget är nu finns det inget slutdatum för sanktionen.
Både Brøndby och FC Köpenhamn har fördömt supportrarnas beteende. Detsamma har skett på ett kraftfullt sätt från de två officiella supporterklubbarna, Brøndby Support och F.C. Köpenhamn Fan Club (FCKFC). Och även om både klubbar och supporterklubbar naturligtvis ogillar nedstängning av bortasektioner, något som uppfattas som kollektiv bestraffning, finns det från alla parter en förståelse för nödvändigheten av att få bukt med denna typ av beteende.
Politiska utspel
Röster har förstås även höjts från andra håll. Den danska justitieministern Peter Hummelgaard uttalade sig exempelvis redan under söndagskvällen i TV och föreslog att ansiktsigenkänning skulle införas på alla arenor i den danska Superligaen. På måndagen meddelade han i en radiointervju att han har bett Justitieministeriet att se över möjligheten att offentliggöra namnen på de personer som har nationell avstängning i samband med fotbollsmatcher. Motiveringen? ”Så att folk som springer runt på sin fritid och använder fotboll som en kuliss för sin våldsberedskap kan bli offentligt utskämda av sina familjer och arbetsgivare, så att de vet att det har större konsekvenser”.
Hur det blir återstår att se. En dansk juridisk expert har ifrågasatt om offentliggörandet av namn på personer med avstängning ens är lagligt. Några av de övriga partiledarna har dessutom ställt sig tveksamma till åtgärden, bland annat med hänsyn till att kriminella gängmedlemmar i så fall skulle behandlas bättre än personer som begår brott i samband med fotbollsmatcher.
Kommentarer från forskningen
Även akademiska auktoriteter har haft synpunkter på delar av efterspelet efter derbyt. Som exempel tillfrågades den engelska experten Geoff Pearson, som har forskat på supporterkultur och polisens och myndigheternas respons gentemot fotbollsfans, om hur han ser på åtgärden att utestänga bortasupportrar från match. Han uttalade i dansk media att han ser den som olämplig, eftersom det kan riskera att skapa en distans mellan polisen och de konstruktiva supportrarna, som Pearson framhåller som en del av lösningen. Detta håller Divisionsforeningens direktör, Claus Thomsen, i stort sett med om. Just nu ser han dock inga andra möjligheter än denna lösning, trots en gemensamt formulerad önskan från fotbollsklubbar och fotbollssupporterklubbarna om att åtgärder främst ska riktas mot att utesluta det oönskade beteendet från de danska fotbollsarenorna.
Vart allt det här slutar återstår som sagt att se. Detsamma gäller vilka intryck Anders Hübinette och övriga i den expertgrupp som stöttar den svenska regeringsutredningens arbete, tar med sig från sin omvärldsanalys. När det gäller fallet Danmark, så finns det som framgått här exempel både på repressiva och dialogbaserade metoder att inspireras av.
Som framgick tydligt i utspelen från både Brøndbys och FCK:s supportrar är det dock extrema beteenden på läktarna som driver utvecklingen mot hårt ingripande åtgärder. Det betyder inte att man inte ska ställa krav på professionella och kunskapsbaserade åtgärder. Men den enklaste åtgärden är att läktarmiljön självsanerar de mest kontroversiella uttrycken.