Att arbeta med normer och attityder inom supportersubkulturen är både viktigt, svårt – och rent metodmässigt understuderat. Av det skälet är vi väldigt glada att vi blev ombedda att leda en workshop på ämnet i samband med SFSU:s sommarmöte i Norrköping den gångna helgen.
(Se vår nyhet om SFSU:s sommarmöte här.)
Vår workshop hade temat självreflektion inom supportermiljön. Just självreflektion är en otroligt viktig del av arbetet med normer och attityder i alla kollektiv med en stark gemensam identitet (social identitet). Så även supporterkulturen.
Om normativt arbete
ENABLE Sverige har länge hävdat att normativt arbete sannolikt är fotbollens och supporterkulturens främsta förbättringsområde när det gäller både utveckling av positiva, stämningsfulla evenemang och arbete för säkerhet och trygghet (se tex Rekommendationerna från 2019, pkt 2c).
Orsaken är dels att föreningarna och polisen är bra på traditionellt säkerhetsarbete och dels att arbetsfältet ”arbete med attityder i fotbollssubkulturen” är jämförelsevis understuderat. Detta trots att det erfarenhetsmässigt har en oerhört stor potentiell effekt, i synnerhet mot beteenden som är svåra att komma åt genom kontroll. Exempel är uttryck för rasism eller sexism, men även exempelvis användande av bangers eller inkastande av föremål.
Det är helt enkelt effektivare att få folk att välja bort vissa beteenden, än att försöka ”tvinga dem”.
Svårt och dåligt kartlagt
Problemet är att arbete med attityder inom en subkultur är förknippat med en lång rad utmaningar. Missar man när man navigerar dem, så kan en diskussion snabbt bli destruktiv snarare än konstruktiv. Effekten riskerar då bli att gruppen man vill nå sluter sig samman och att de olika sidorna polariseras. Det är motsatsen till ett ökat, ömsesidigt hänsynstagande.
När det händer så kan diskussionen dessutom bli oerhört infekterad – och vi vet allihop hur det kan ta sig uttryck på sociala medier, oavsett ämne och sammanhang. Att driva den här typen av diskussioner är med andra ord både känsligt och svårt.
Centrala frågor
Dock finns det sätt att öka sannolikheten att lyckas skapa en konstruktiv dialog på ämnet. I grunden handlar det om att vara medveten om fallgroparna när man adresserar en subkultur – att förstå den miljö man vänder sig till och de sociala mekanismer kring identitet, normer och mobilisering som kan aktiveras.
Det är inte bara vad man säger som spelar roll – även hur man säger det avgör graden av framgång.
Exempel på frågor som lyftes var:
- Hur fungerar subkulturen?
- Vilka uttryck har den – och vilka kan ses som problematiska?
- Vad har subkulturen att vinna på självreflektion och vilka är fallgroparna när ämnet lyfts?
- När är det lämpligt att ta diskussionen, vad är rimligt att fokusera på och vilket mål bör man ha?
- Vilka är målgrupperna och vilka kanaler kan användas för att nå dem?
Workshopen – gemensamt lärande
Som sagt – det här är svåra och understuderade frågor. Ambitionen med workshopen var därför att hitta konkreta tankar kring hur man kan skapa en konstruktiv diskussion inom supportermiljön.
Självklart finns saker att lära från forskning, eller angränsande verksamhetsfält där man arbetar med normer tex bland unga. Men man behöver även djupkunskap om den specifika supportersubkulturen, rent av på lokal nivå runt enskilda föreningar, för att maximera sannolikheten att lyckas.
Vår workshop tog därför avstamp i de frågor som nämndes ovan – men inte med ambitionen att ”lära åhörarna”, utan med ambitionen att vi skulle lära av varandra. Vi styrde diskussionen genom frågorna och hade förberett förslag på svar – men det riktiga värdet låg i gruppdiskussionerna.
Väldigt positivt resultat
Vi är väldigt glada över hur det här föll ut. Vi har under lång tid förberett ett fördjupat arbete på det här området, men har ärligt talat famlat kring hur vi ska gå framåt. Sättet som gruppen tog sig an både frågorna och diskussionen, var därför oerhört värdefullt och intressant för oss. Trots eftermiddagspass och extrem värme, var diskussionerna livliga, tankarna konkreta och skarpa och spännvidden i de åsikter som kom fram mycket givande. Vi hoppas att deltagarna fick lika mycket ut av det hela som vi.
Vi har nu ett material att ta vidare. Vi får anledning att återkomma på ämnet.