Valberedningen är ett av de viktigaste organen i en förening. I motsats till vad som ibland sägs, är det däremot inte valberedningen som ”utser styrelsen”. Så, vad har den för uppdrag och hur ser dess praktiska arbete ut?
Liksom i fallet med styrelsen, anges regler för valberedningens sammansättning och åligganden i föreningens i stadgar. I Riksidrottsförbundets (RF) normalstadgar regleras detta i kapitel 4 (hänvisningar nedan är till dessa).
Valberedningen föreslås och väljs av föreningens medlemmar, oftast genom förslag vid sittande årsmöte.
Valberedningens åligganden
Valberedningens uppdrag är att bereda valet av styrelse och föreningens revisorer (4 kap 2 §). Den är i första hand en resurs för medlemmarna, inte för sittande styrelse eller föreningens ledning.
Notera att ”bereda” är ett nyckelord. Det innebär att valberedningen gör ett systematiskt grundarbete för att förbereda nämnda val. De har i sin roll tillgång till mer information än övriga medlemmar. Det innebär dock inte att de ”väljer styrelse”, eller att medlemmarna inte har ett eget ansvar att ta. Det har de, något vi återkommer till.
Valberedningsarbete i praktiken
Hur valberedningar arbetar varierar kraftigt mellan olika föreningar. Principiellt kan dock uppdraget beskrivas som att de ska:
- Utvärdera önskvärd kompetensprofil i styrelsen
- Utvärdera befintlig kompetensprofil, samt vad varje ledamot bidrar med
- Analysera eventuella förändringsbehov
- Kartlägga potentiella nya styrelsekandidaters lämplighet
- Nominera kandidater inför årsmötet, samt informera medlemmarna om sina överväganden
Valberedningens uppdrag är alltså att systematisera och effektivisera utvärdering av sittande styrelse samt antingen föreslå omval eller nominera lämpliga nya ledamöter. De bör även motivera förslagen. I praktiken innebär det ett omfattande arbete, som behöver planeras och pågå under större delen av året.
Motsvarande gäller även beredning av val av föreningens revisorer, även om detta oftast är mindre uppmärksammat.
Kommunikation
Till detta kommer att kommunicera uppdrag och arbetsgång mot medlemmarna, för att dessa ska veta var och när de kan framföra synpunkter eller förslag. I kommunikationsuppdraget innefattas även att åtminstone övergripande redogöra för sina överväganden, för att därigenom motivera sina nomineringar för kommande år. Naturligtvis ska detta ske med största respekt för alla inblandade, men samtidigt är det en nödvändig del av valberedningens uppdrag att ge medlemmarna möjlighet till informerade val.
Några konkreta exempel på föreningars kommunikation:
- För att informera om valberedningens uppdrag, har AIK och Djurgården instruktionerna till sina valberedningar på respektive hemsida.
- För att kommunicera sin arbetsgång tog IFK Göteborgs nya valberedning fram ett årshjul för sitt första år.
- För att kommunicera sina överväganden och motivera sina nomineringar publicerade AIK:s valberedning en redogörelse inför föreningens årsmöte 2024.
Medlemsansvar
Slutligen: medlemmarna har ett ansvar att själva bedöma de nomineringar som valberedningen gör. Valet av styrelse görs av medlemmarna, ingen annan. Är man som medlem skeptisk mot sittande styrelse, så bör man framföra sina åsikter eller förslag på tänkbara nya styrelseledamöter direkt till valberedningen. Är man skeptisk mot valberedningens nomineringar, så kan nominering av egna kandidater göras till årsmötet av medlemmen själv.
Samma ansvar gäller om man som medlem inte anser att valberedningen gör ett tillräckligt bra arbete. Medlemmarna föreslår och väljer valberedning; de kan vid behov argumentera för byte av dess ledamöter.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att valberedningsuppdraget är mera omfattande än många inser. Men det är inte valberedningen som väljer styrelse, eller de enda som har ett ansvar inför val av styrelser.
I del 7 tar vi oss an medlemsansvaret i en demokratisk förening.
(Vi har i den här serien fått hjälp med formalia av juristen Christine Stridsberg. Stort tack för hjälpen).
