”En medlem, en röst”. Medlemsmakten är den grundläggande principen i styrningen av svensk fotboll. Men den makten är inte bara en rättighet, den innebär även ett ansvar och en skyldighet. Så, vad bör vi förvänta oss av föreningsmedlemmarna?
Medlemmarnas rätt att delta i föreningars beslutsfattande utövas vid dess årsmöten. Mandatet omfattar att välja förtroendevalda – främst styrelseledamöter, valberedning och revisorer. Därtill att vara med och fatta principiella och vissa strategiska beslut.
Den demokratiska medlemsmakten är en resurs för föreningarna. I den här seriens första del diskuterade vi demokratin som idé; bland annat idén om att vi fattar bäst beslut ”om alla får tillgång till samma information (…) och sedan vara en del av beslutsfattandet.”
”Bäst beslut”. Det är på riktigt; det finns mycket att vinna på bred delaktighet. Men det kräver att man från klubbledningen arbetar med den demokratiska kulturen bland medlemmarna – och att medlemmarna arbetar med sig själva. För medlemskap är inte bara rättigheter, det är även ansvar och skyldigheter.
Så, vad bör man kräva av sig själv, som medlem?
Hålla sig informerad
Ett grundläggande ansvar, om man vill vara en del av beslutsfattandet, är att efter bästa förmåga inhämta den information som krävs för att fatta välgrundade beslut. Man kan sammanfatta det på följande vis:
- Att sätta sig in i föreningens organisation och styrning – inklusive vilka beslut som bör fattas av medlemmar och vilka som bör tas i andra instanser (se tex del 3, del 5 och del 9).
- Att sätta sig in i föreningens strategiska planer, målsättningar och rapporterade utfall.
- Att följa föreningens utveckling genom redovisningar av nyckeltal, exempelvis i verksamhetsberättelser och årsredovisningar.
Det ska sägas att det här inte alltid är så lätt för alla, men man kan komma långt bara genom att tala med varandra. Det ska även betonas att medlemmarnas inflytande berör föreningens övergripande och långsiktiga utveckling. Från föreningsdemokratiskt perspektiv är det inte i första hand tabellplacering eller aktuell formkurva som är viktig.
Aktivitet
Demokrati förutsätter därutöver att medlemmar tar ansvar för att den ska vara levande. Det krävs kritiskt tänkande och aktivitet.
- Tycker man nåt, säg det. Det gör inget om inte alla håller med. Demokrati förutsätter att inte alla tycker lika.
- Hjälp ansvariga. Har du en synpunkt på styrelsens arbete, framför det direkt till dem – de kanske håller med? Framför även synpunkter eller förslag på styrelsekandidater till valberedningen.
- Är det läskigt att ställa sig inför hundratals personer på ett möte, hitta andra kanaler. En podd? Ett öppet brev? Ett mail direkt till förtroendevalda?
- Är informationen från förening eller styrelse knapphändig, efterfråga mer.
Punkt ett är viktig. Under stora delar av 1900-talet och en bit in på 2000-talet, fanns en kultur i svensk fotboll där olika idéer inte möttes. Där starka män bestämde och där det var något fult när styrelsers och valberedningars ståndpunkter diskuterades eller ifrågasattes.
Låt oss vara tydliga: det är inte demokrati. I en demokrati är målet att den bästa idén vinner, inte att personen med högst ämbete eller medlemmen med högst röst alltid får som den vill.
Respekt – för system och individer
Det kritiska tänkandet och det aktiva förhållningssättet, bör dock ramas in av respekt både för individer och för det demokratiska systemet. Vad innebär det? Exempel:
- Visa respekt mot meningsmotståndare. Respekt visas i både ord och handling.
- Respektera sanning efter bästa förmåga – undvik lögner eller medveten hårdvinkling.
- Respektera demokratiska beslut, även då man inte instämmer. Detta gäller både medlemmar och klubbledning.
- Respektera demokratin både som system och som idé. Tänk efter vad man som medlem rimligen bör försöka påverka, samt på vilket sätt det bör göras (mer i del 9 och del 10).
Som vi sa i del 1, demokratin är i grunden en idé. Det räcker inte att följa de regler som exempelvis stadgarna sätter upp. Ska demokratin fungera, så måste vi även leva upp till dess ideal. Ibland handlar det om att inse att man inte får exakt som man vill – och att det är okej. Mer även om det i del 10.
Men – hur framför man som medlem ett förslag till ett årsmöte? I del 8 tar vi oss an motionsskrivande.
(Vi har i den här serien fått hjälp med formalia av juristen Christine Stridsberg. Stort tack för hjälpen).