I slutet av april presenteras ”Hübinetteutredningen”, regeringens utredning om skärpt lagstiftning runt fotbollen. I uppdraget ligger att hämta inspiration från bland annat Storbritannien. ENABLE Sveriges deltagande i debatten börjar därför i den ändan. Det finns utan tvivel lärdomar att dra från Storbritannien – men vilka?
ENABLE Sverige har publicerat en akademisk artikel om ”den engelska modellen”. Nedan sätts den i en kontext. Vill ni gå direkt till artikeln så finns den här.
Säkerhetsdebatten kan väntas gå het i vår och ENABLE Sverige avser delta. Om några veckor publicerar vi därför en större rapport på ämnet. Som ett led i att utforska och underbygga delar av det resonemang vi för i rapporten har vi dock även skrivit ett par akademiska artiklar som går ut via Idrottsforum.org, en lättillgänglig akademisk sajt som drivs av Malmö Universitet.
Akademisk artikel om ”den engelska modellen”
”Den engelska modellen” har länge varit aktuell i svensk debatt om fotbollssäkerhet. I regel används uttrycket som stridsrop för en skärpt repression mot en upplevt stökig läktarkultur. Det är därför inte förvånande att en utredning vars huvudsyfte är att föreslå skärpt lagstiftning på området, uppdras hämta inspiration från bland annat Storbritannien:
”Utredaren ska undersöka och beskriva hur frågor som omfattas av uppdraget regleras i några länder som är jämförbara med Sverige, t.ex. Danmark, Förenade kungariket, Nederländerna, Italien och Portugal.”
Vi har belyst det brittiska arbetet förr, men det har en förmåga att återaktualiseras. Den aktuella artikeln skrevs som ett led i att dra lärdomar av det brittiska arbetet inför arbetet med rapporten, men även för att göra informationen mer sökbar.
Att lära av England: det finns ingen ”engelsk modell”
Vad är det då för lärdomar vi framför allt tar med oss in i vårt resonemang om det svenska arbetet? Några exempel:
- Det finns ingen ”engelsk modell”.
- Såväl brittisk säkerhetsdebatt som den långsiktiga utvecklingen av arbetet var i hög grad känslostyrd.
- Resultatet blev i vissa fall åtgärder, även lagstiftande, som kan ifrågasättas som ineffektiva eller oproportionerliga.
Vad menar vi med det här?
Ingen engelsk modell: Uttrycket ”engelsk modell” antyder att det brittiska arbetet hållits samman i ett medvetet, strategiskt utvecklingsarbete. Så är det inte. Snarare har det drivits av delvis slumpmässiga omständigheter inom fotbollen i kombination med strukturer i omgivande samhälle; hur medialandskapet fungerar, vilken politisk majoritet som regerar.
Känslostyrd debatt och utveckling: Den drivande logiken i utvecklingen har i många fall varit händelsekedjan allvarlig incident – moraliskt indignerad offentlig debatt – krav på åtgärder – politisk reaktion – lagstiftning. Det är inte i första hand långsiktig planering eller bred kunskap som varit styrande.
Resultatet: Ett arbete som drivs av känslor snarare än kunskap och systematik, kommer ibland gå fel. Exempel från den brittiska kontexten är lagstiftning som ifrågasatts hårt både för att vara ineffektiv och oproportionerligt – rent av i strid med vad som brukar betraktas som mänskliga rättigheter i västerländska rättsstater.
Mönster även i svenskt arbete
Det brittiska arbetet har utan tvivel resulterat i effektiva åtgärder, som bland annat Sverige lärt av. Det är dock viktigt att minnas även svagheterna – för man kan se mönster av samma sak i det svenska arbetet.
Som exempel i närtid noterar vi att polisens ansvarige, Per Engström, två gånger innan Hübinetteutredningens underlag ens publicerats, varit ute i media med åsikter om arbetet runt svensk fotboll. Redan en vecka innan den allsvenska premiären krävde han införande av personliga biljetter, utan att berätta hur stort det problem han vill åtgärda är eller varför personliga biljetter skulle vara en effektiv åtgärd. Senare hävdade han att orsaken till störningar runt svensk fotboll är att “många klubbar vågar inte ta tag i problemet”, åter utan att beskriva hur han kommit fram till den slutsatsen.
Poängen är att svensk debatt – och som följd ibland det svenska arbetet – också i hög grad är känslostyrt. Det är dock en fråga vi återkommer till i rapporten.
Läs hela “‘Den engelska modellen’: Arbetet mot fotbollsvåld i England – bakgrund, åtgärder, effekter” på Idrottsforum.org.
